En av de mest kända historiska lämningarna i Vendels socken är Ottarshögen. En hög i sammanhanget är en gravhög efter en hövding eller kung från Vendeltiden. Denna tidsperiod placeras mellan ca 550 till 800 e.kr. Strax därefter tar vikingatiden viOttar Moundd, även om gränsen är flytande.

I Vendels socken finns flera, numera utgrävda, gravhögar och de räknas som ett av de viktigaste fynden i Sverige från den här tidsperioden. Av de kända högarna i Vendel är troligen Ottarshögen den mest kända.

Gravhögen har fått sitt namn efter en sagokung som kallades Ottar Vendelkråka och som antas ha varit kung i området. Forskarna kan inte med exakthet säga att det är precis så men Ottar var troligen en sveakung någon gång under 500-talet. Han finns omnämnd i diktverket Ynglingasagan från 900-talet. Forskarna ser en koppling till berättelsen om Beowulf som är från ungefär samma tid, där en person nämns som troligen är samma person. Där kallas personen Ohthere och hans ätt var Skilfingaätten som var en senare gren av Ynglingaätten. Själva sagan berättar att Ottar var i kring med Danerna men förlorade och dräptes. Danerna täljde en kråka i trä som skickades till Svearna för att visa hur lite de tyckte om Ottar: han var lika lite värd som en kråka. Detta skapade tillnamnet Vendelkråka.

Graven är stor, ca 6 meter hög och 37 meter i omkrets och ligger i ett gravfält bland flera andra gravar. Inuti graven fann arkeologerna inte så många saker men de var av god kvalitet. Ett fynd är ett träkärl med aska, en mycket välbevarad kam med fodral samt vissa metalfragment. Liknande fragment har hittats även i de andra högarna. Man hittade även ett mynt som har tillverkats före år 477. Detta vet man eftersom präglingen på myntet var romersk, med den dåvarande romerska kejsarens bild. Myntet kallas solidus. Just detta mynt hade ett hål och troligen har det burits som ett smycke. Att besöka en av våra äldsta historiska platser är spännande och ger en viss känsla för vår bakgrund